AMS och arbetslösheten
Hur många arbetslösa har vi i Sverige? Fler än Du anar, kanske. Vet Du hur de arbetslösa behandlas? Självklart har det med handläggaren på Arbetsförmedlingen att göra. Jag vet.. jag är en av de arbetslösa. Har varit länge och kommer troligtvis så förbli.
I handlingsplanen som upprättas mellan den arbetslöse och handläggaren på Arbetsförmedlingen, står det klart och tydligt att det skall ske i samförstånd och individuellt. Varje individ har sin egen möjlighet eller sina hinder när det gäller arbetsmarknaden. Någon kanske behöver arbetspröva pga värk, andra har familjeskäl till att inte kunna pendla. Sistnämnde hade och har jag. Min förre handläggare kände till hela min historia och det var inga problem med att ha ett mindre sökområde. Vi hade våra duster, men kom fram till en bra lösning ändå. Han var, trots min irritation på honom ibland, en trygghet jag kunde lita på.
En dag meddelade han att hans arbetsuppgifter ändrats och jag skulle få en ny handläggare. Nu började helvetet. Nye handläggaren är en översittare på hög nivå. Att i samråd och individuellt upprätta en handlingsplan var nu inte längre aktuellt. Han körde över, inte bara mig, utan alla sina klienter. Plötsligt stod jag sökande i hela landet eftersom jag inte ville berätta för honom min livs historia. Jag stod även som sökande inom yrken som jag aldrig sysslat med och inte heller var intresserad av! Han skickade anvisningar på arbeten där jag inte hade vare sig utbildning eller den erfarenhet företagen krävde. Vid ett ifrågasättande, modulerade han om annonsen och talade om att företagen ”bara skriver så men menar det inte”. Jaha, ja. Nu bestämde han vad företaget ville ha, också.
Hans attityd var oerhört kränkande och hans sätt att besluta över mitt huvud, gjorde att jag lämnade in en klagan till hans chef. Resultat: Jag var tvungen att ”hota” med granskningsnämnden, innan chefen svarade. Jag fick komma med förslag på 3-partssamtal, en idé hon själv skulle komma med men som jag fick föreslå. På mötet med dessa båda, fick jag höra att det var JAG som var den kränkande, som kom med antydningar.. (vad, kom inte fram) och man hade ”diskuterat en polisanmälan…” Hmm.. intressant detta. Visst hade jag varit fräck och hävdat att jag inte fann mig i att bli kränkt bara för att jag är kvinna och svensk (handläggaren är av icke svensk härkomst) Nu skulle man minsann skrämma mig till tystnad. Dock, de som känner mig, vet att jag inte är så lättskrämd, sa jag att det var helt okej eftersom det var jag som kände mig kränkt. Då sa chefen lismande att de ändå beslutat att inte göra det… ”denna gången”. Stackars myndighet.
Hur som helst, så ledde 3-partssamtalet ingen vart då chefen ansåg att jag var boven och den stackars handläggaren bara gjorde sitt arbete. Hon sa också att om handläggaren ansåg att jag skulle byta yrke, så var det upp till honom att besluta det. Om handläggaren ansåg att vi inte kom överens, ens om jag kröp för honom och putsade hans skor på begäran, så var det upp till honom att bestämma. Diktatur. Som arbetslös tas Du ifrån Din mänskliga värdighet och rättighet. Samarbete och individuellt upprättad handlingsplan, som det står på handlingsplanen, bestämmer handläggaren om. Han har samråd med sig själv.
En torsdag fick jag ett mail från handläggaren. Där stod det att jag skulle på praktik i en andrahandsbutik kommande måndag. Jag frågade honom varför jag skulle dit, då handels inte alls är min genre. ”Det fanns inte plats på Kupan” var hans svar.. och gick på semester.
Jag gick dit och fick nästa smäll. Arbetsledaren hade frågat min handläggare om jag inte skulle göra som alla andra, komma dit och träffa arbetsledaren och se om butiken var något för mig. Handläggaren hade bara sagt att ”Det behövs inte, hon söker inom handels och kan börja genast”. 2 månader skulle jag vara där. Jag inser mer och mer att jag är på en skyddad verkstad, som även arbetsledaren säger. Flertalet är sjukskrivna sedan länge och arbetstränar, andra har språkträning och social träning.
Här står jag, en fullt frisk kvinna med minst 23 år kvar i yrkeslivet, placerad mot min vilja och utan information på en skyddad verkstad! Hur kränkande är inte det?
Vad gör jag? Jag lämnade in en anmälan till Länsarbetsnämnden en torsdag morgon och fick svar redan på tisdag att de lovar att behandla och ge svar på mitt ärende senast 1/9 -05.
Nästa smäll kom när jag fick ett samtal där jag kallades till något som heter Projekt Framtiden. Där fick jag veta att de var min kontakt mot Arbetsförmedlingen så länge jag var på praktik. (då har jag bara 2 v kvar av praktikens 8 veckor) Dessutom berättar de att de INTE arbetar mot arbetsmarknaden, utan enbart mot ideella föreningar och biståndsorganisationer! (andrahandsbutiken jag är på, är en biståndsbutik) Med andra ord: Alla praktiker de kommer att placera mig på, kommer aldrig någonsin att leda till arbete! Målet med praktik ÄR att det skall leda någonvart.
Jag gjorde en kompletterande anmälan till Länsarbetsnämnden med omedelbar verkan via mail. Jag finner mig inte i att bli satt på undantag när jag inget hellre vill än få ett jobb. Inte nog med att vi inte får arbeta mot arbetsmarknaden. Vi långtidsarbetslösa skall komma varje onsdagmorgon till lokal för att ”få struktur och rutin i vår vardag, hjälp med att söka jobb och stöd och hjälp socialt” Vi skall gå till dagisfröken som skall stötta oss! Tack, men nej tack. Vi som är ute på praktik HAR rutin på dagarna. Vi kliver upp som vilka arbetare som helst, vi tar oss till praktiken och gör våra timmar där. Varför skall vi till dagis också? (det är bra att det finns för de som verkligen behöver denna hjälp) Dessutom före arbetstid och det skall ske på vår fritid. Vi får inte ta ledigt från praktiken den tid vi sitter på dagis. Självkart tog jag upp det i min anmälan. Nu inväntar jag bara svar.
Jag är inte ensam om att ha hamnat i aktivitetsgarantin samt satt på undantag. Vi är väldigt många. Tyvärr, så är det inte många som orkar slåss för sin rätt. ”Lägg ner det. Det hjälper inte”, har man sagt mig. Det är ju klart att det inte hjälper om man lägger händerna i knät och inget gör! Jag vägrar finna mig i att bli ett offer för den svenska regeringens diktatur. De vill få oss att tro att vi är värdiga, att bara vi är aktiverade, så skall vi känna att vi är till nytta. De klappar oss på huvudet och säger ”Bra jobbat” med en falsk ton av empati. (om aktivitetsgarantin på Sveriges kommuner och landstings sida)
Nyheterna tog upp problemet här om dagen. De sa det jag sagt länge, att man har missat målet med aktivitetsgarantin. Regeringen ger AMS miljarder för att vi skall vara aktiva, men med vilken kvalité? Det leder inte till arbetet! Nyhetsreportrar pratar om att de öppet arbetslösa inte är så många. Det kan ju hända, men vilka är de öppet arbetslösa? Jo, den lilla skaran som är Nyarbetslösa och inte satt i åtgärdsprogrammen! Den faktiska arbetslösheten var juli 2005, 714 564 i Sverige. Samma period år -04 var 691 752. Det är en ökning med 22 812 arbetslösa på ett år! Det blir 1901 nya arbetslösa/månad. Allt kan Du hitta på AMS hemsida under fliken ”Nyheter/Fakta” och där har Du till höger ”Statistik”. Klicka sedan på den pdf-fil Du vill läsa. Det finns statistik för hela riket, länet och kommunen. Allt är bara ett manipulerande med siffror. För hur det än är, så är Du arbetslös även när Du är i åtgärdsprogrammen. Din skyldighet är fortfarande att söka jobb.
AMS har fått ny chef.. Vem tror att han kommer att ändra på det usla system som är idag? Inte undra på att människor blir SJUKA av att vara i arbetslösheten. Håglös, viljelösa medborgare, förtryckta av den svenska regeringen som skrivit under lagar om att man inte får kränka sina medmänniskor, att man skall tillgodose de mänskliga rättigheterna osv. Sveriges regering bryter mot många lagar här.
Det skulle vara intressant höra andras erfarenheter kring detta.. . chattens2 ( @ ) yahoo.se
Jag sitter i samma sits som du. En fullt frisk 28-årig kille som blivit satt på skyddad verkstad på "Projekt framtiden".
Den arbetsmarknadspolitik som regeringen för leder inte till nya jobb. Speciellt inte om man som arbetslös ska sitta på dagis hela dagarna utan möjlighet att söka jobb, för i den lokal jag är finns bara ett fåtal datorer med Internetuppkoppling.
Min uppgift är att samla material för en bok som kommunen avser att ge ut men jag ska tydligen göra detta med papper och penna, i ett samhälle som bygger mer och mer på IT och kunskap kring det.
Jag har en bakgrund som systemutvecklare med flera års arbetslivserfarenhet inom IT-sektorn på några av landets största IT-företag, men här spelar det ingen roll. Kag känner mig mer och mer som en förlorare som saknar både social- och yrkeskompetens.
Projekt framtiden är ingen plats för oss friska människor!
Efter att jag framfört många av mina synpunkter så har vissa saker förbättrats. Jag har nu tillgång till arbetsmaterial och utrustning för att utföra mitt uppdrag.
Men det var en obehaglig resa med, som jag upplever det, hot om avstängning från Arbetsförmedlingen för att jag vågade kritisera Projekt Framtiden.
Nu har mitt inlärr här i Chattens blogg nått min "arbetsgivare" Kalmar kommun och de ställer krav på att jag ska radera min tidigare kommentar här för att de anser det är ilojalitet mot Kalmar kommun! Jag skriver sålunda detta inlägg med stor rädsla att jag kommer bli avstängd från min aktivitetsersättning, men jag anser det är viktigt att tala om att Kalmar kommun försöker tysta de arbetslösa som vågar kritisera verksamheten!
Nicke:
Har man problem på sin arbetsplats så skall man i första hand ta upp det med arbetsgivaren. Går man ut i media innan man tagit upp problemet med sin arbetsgivare så kan man få sparken för ilojalitet. Vissa arbetsgivare praktiserar detta som så att man överhuvudtaget inte får prata om problem på arbetsplatsen utanför företaget. Så det var läget.
Det skall påpekas att jag tycker detta är rent skit. Stå på dig. Det finns ingen anledning för dem att trampa på dig för att du har sagt vad du tycker, Detsamma gäller Chattens.
Nicke! STÅ PÅ DIG!! Vi är många som kritiserar Projekt Framtiden och allt som har med AF att göra. Det beror ju på att vi ofta blir behandlade som skit. Jag vet inte hur många skrivelser jag gjort mot AF här i stan till länsarbetsnämnde. Allt jag får är standardsvar samt att högsta chefen där, som jag vände mig till, charmerades av min handläggare och ansåg att han var seriös. Hon ser inte honom när han är ensam med oss arbetssökanden.
jag kan inte se att Du varit illojal mot kommunen, men de har ett projekt som inte funkar. Eller.. det fúnkar för de som inte skall arbeta mot arbetsmarknaden. Jag har sagt det förr och säger det igen.. diktaturen visar sig allt mer öppen här i Sverige. Hot om avstängning för att vi har åsikter är allt med vanliga.. MIG skrämmer de inte och jag kämpar vidare. Nu har jag äntligen kommit fram till att de på AF skall se över ny handläggare till mig.. Men jag är tillbaka i ett yrke jag inte vill, för att AF krävt det.. men jag trivs.. och kan nu söka de jobb jag vill ha under mer lugna omständigheter.. Man får ge lite ibland för att vinna.. Så ge inte upp, Nicke! Låt Dig inte skrämmas!!
Kritiken framfördes till "arbetsgivaren" innan jag skrev kommentaren här. Vid tidpunkten för kritiken hade jag inte ens blivit informerad att jag blivit anvisad en praktikplats, utan trodde det skulle ses som någon form av utbildning då kalmar kommun uppbär ett bidrag på 150 kr/dag och deltagare.
kadavro: Jag kritiserade kalmar kommun, som medborgare och inte som anställd. Det jag skrivit är helt i enlighet med yttrandefrihetsgrundlagen. Det som nu är anmärkningsvärt är att en person inom kalmar kommun brutit mot flera paragrafer i nämnda grundlag: 1 kap; 3 §, 2 kap; 4-5 §§.
Det roliga i sådana här lägen som Nicke hamnat i är att yttrandefriheten är en skriven lag, medan lojalitetsprincipen är en slags tyst överenskomelse som inte går att debattera öppet. Den finns dock och hänvisas till i alla möjliga fall när man vill bli av med besvärligt folk.
Ett tipps är att se till att dokumentera när man ger kritik, så att ord inte behöver stå mot ord.
Nicke P, Du bör polisanmäla den som gjort dessa överträdelser.
Hej igen...
Jag vill be kalmar kommun om ursäkt då projekt framtiden inte är underordnat kommunen och jag således givit kommunen obefogad och felaktig kritik.
Jag vill också säga att det jag tidigare skrivit är överdrivet och felaktigt och beklagar de sakfel som beror på att jag inte kände till organisationen kring projekt framtiden i kalmar.
Anledningen till min missuppfattning är att jag från början fick fel bild av projekt framtiden och att jag inte blev informerad redan från början att mitt uppdrag inom projekt framtiden var en arbetsplatspraktik.
Jag vill därför passa på att be "Chatten" om att radera mina tidigare kommentarer på ämnet "AMS och arbetslösheten".
Jag hoppas detta reder ut de missförstånd som funnits mellan mig och min praktikplats.
MVH
Nicke P.
Ja... den resan kommer jag väl håg! Det har liksom aldrig gått ur mig. Den förnedring det vara att behöva skriva mitt sista inlägg ("Hej igen..."), med en ursäkt till Kalmar kommun och dessutom behöva skriva att min kritik varit överdriven, vilket den inte var.
Det tvingades jag till för att Projekt framtiden inte skulle gå vidare till AF och kasta ut mig ur aktivitetegarantin! Men de höll inte sitt ord och jag kallades strax därefter till min handläggare på AF som hotade med avstängning.
Det hette då att det jag gjort fel var inte att jag kritiserat "projektet" utan att jag gjort det på arbetstid! Jag kanske ägnade 5 minuter av tid direkt i anslutning till lunchen då jag hade tillgång till dator, och detta ansågs vara värre än att sitta dag ut och dag in och spela kort eller lösa korsord som flertalet av de andra deltagarna gjorde, med projektledarnas goda minne!
"Föreståndaren" för Projekt framtiden hade ett järngrepp på de övriga projektledarna och det var tydligt att den inte vågade kritisera eller ställa sig i vägen för honom. Det var tydligt att de inte hade samma åsikt som honom när jag mer eller mindre kastades ut i kylan.
Allt slutade dock någelunda lyckligt med en skriftlig varning, där jag under hot om avstängning och utan rätt att ge min version av det som hänt, snällt fick skriva under på att jag misskött mig. I "uppgörelsen" krävdes dock också att jag omedelbart ordnade en praktikplats på egen hand. Nu är det bara minnet och förnedringen som finns kvar, som ett spöke, något som jag nu ska ta och bearbeta! :)
Tilläggas ska att Projekt Framtiden var ett samarbete mellan Kalmar kommun, Arbetsförmedlingen och LO i Kalmar/Torsås. Vem som faktiskt var huvudman är oklart. Det var inget registrerat företag eller inte heller en enhet inom Kalmar kommun (källa bolagsverket/kommunarkivet) men trots allt fick de ett bidrag från Kalmar kommun på ca 800.000 kr årligen.
Jag vet inte om "projektet" fortfarande finns eller vart de "projektledare" som arbetade där tagit vägen. Klart är dock att det gett mig djupa mentala sår som aldrig kommer att läka och ett myndighetsförakt utan dess like. Jag har insett att demokratin i Sverige idag är hotad och att rättsäkerheten är obefintlig för arbetslösa.
MVH
Niclas Pålsson, Kalmar
TACK Nicke för alla kommentarer. Jag hoppas Du förstår varför jag inte tog bort Dina inlägg här =o) jag har fortsatt skriva om Af genom åren på min nya blogg chattens.se och jag har själv helt nyligen gjort slut med AF... men tar fortfarande upp kampen för de som är kvar.
Lycka till med allt!
Majsan