Arvsrätt?
Ja, det finns ju lagstiftat hur våra tillgångar, om vi har några, skall fördelas mellan efterlevande. Det är exakt uträknat på antal % och om det är make/maka, barn med flera..
Rätt.. vad då rätt? Har vi verkligen RÄTTEN att kräva få ta del av våra föräldrars slit? Skall de inte själva få bestämma hur de vill göra med sina tillgångar? Hur många har jag inte hört säga.. ”Jag måste trygga mina barns framtid” Skall inte ungarna ta ansvar och trygga själv? Varför skall inte den enskilda individen själv få bestämma vart ev. pengar och fastigheter, aktier med mera skall gå? Det är ju vid dödsfall och arvsskifte som så många familjer splittras. Om den ena har fått ett ekskåp medan far och mor levde, men att själva arvet delas lika ändå, så kommer den som inte fick skåpet begära en omprövning av arvet och dra in skåpet som skänktes under föräldrarnas livstid som arvedel.
Släktingar man aldrig umgåtts med, kommer och gör ”rättmätigt” krav på efterlåten.
Jag kan inte se vitsen med att regeringen upprättat krav på hur vi skall fördela våra tillgångar efter vår död. Vart tar friheten och demokratin vägen? Den har jag ifrågasatt så länge jag minns.. Varför skall jag inte själv få bestämma vart mitt slit och släp skall gå?
Tänk tanken att Dina barn har mer än väl vad de behöver och Du vet att de inte är intresserade av vare sig Dina antika möbler eller tavlor. De har pengar så de klarar sig. Du har fostrat dem att jobba och göra rätt för sig. Spara och planera sin ekonomi. De lever ett gott liv.
Dock så ligger de fattiga sjukhusen och skolorna i världen Dig varmt om hjärtat. Du vill att Din kvarlåtenskap skall säljas till högstbjudande och låta pengarna delas mellan valda instanser Du skrivit upp. Detta är enligt lag inte tillåtet för Din kvarlåtenskap SKALL Dina barn ha. Vilket de vill eller ej. Nej, men då skall pengarna gå till dem. Punkt slut. Det är inte säkert att barnen drar jämt så att de kan komma överens om att skänka pengarna själva. Å andra sidan så skall de skatta för arvet. Staten skall ha del av det, naturligtvis. Så först skall Du slita ett helt liv, betala Din skatt och göra rätt för Dig för att sedan ge staten mer skatt när Du är död. Snart kräver de väl att Du jobbar på ”andra sidan” och betalar skatt därifrån också.
Jag tänker på mina egna barn t.ex. Två av dem har stora summor pengar som de får tillgång till när de är 18. Det är försäkringspengar pga sjukdom. Äldste sonen har sagt upp sin far och vill inte ha med honom att göra. Skulle det hända att sonen förolyckades.. så skall pappan ändå ha ”rätt” till pojkens pengar. Är inte det fel? Pappan har gjort pojken så illa att pojken själv säger.. ”Jag har ingen pappa. Han är död för mig”. (nu har även yngste sonen gjort klart att pappan är historia. Skall pappan ärva hans pengar också då, om det skulle hända honom något?) Är det verkligen rätt att pappan då skall få ta del av sin sons pengar? Om sonen säger att han vill att allt går till förmån för barn- och ungdomshandboll, skall han inte få bestämma det då? Eller om han vill att flickvännen skall ha en del? Varför är det så fel? Varför skall andra bestämma vart Dina pengar skall gå efter Din död?
Jag har hört skräckexempel på hur illa berörda, ja, förbannade, barn blivit när när deras far och mor sålt gården till ett pris lite lägre än marknadsvärdet. Föräldrarna har kanske skänkt pengar till välgörande ändamål, rest upp pengarna.. osv. ”MEN VI DÅ?” har dessa bortskämda barn skrikit. ”Vad skall vi ärva nu?”
Det är inte våran rätt att kräva att få våra föräldrars tillgångar. Vad skulle Du säga om Dina barn började bråka om Dina pengar.. kanske t.o.m med Dig? Hur skulle Du må om barnen kom och försökte ta Ditt förvärv ifrån Dig? Om de kom och sa att det var deras rätt att ta det?
Skulle jag ha det så bra förspänt att det fanns något att ärva, om mina barn var sådana som slogs om efterlåten, då skulle jag se till att skänka bort allt innan jag dog, så kunde de stå där sedan.
I detta ”frihetens och demokratins” land.. så är det ändå inte Du som bestämmer. Andra har bestämt vad Du skall göra med Dina pengar, Ditt arv.. Ditt liv.
Men när skall svenska folket vakna upp och inse att Sverige inte är så fritt.. så demokratiskt?
”Men alla får ju vara med och välja när de fyller 18. Det är ju demokrati” hävdar många…
Jaja.. om frihet och demokrati är att vara med och välja en regering som lovar massor men, som vid makten, ändå skiter i sina löften och Dig.. så var lycklig på det då…
För mig står det för så mycket mer…
Rätt.. vad då rätt? Har vi verkligen RÄTTEN att kräva få ta del av våra föräldrars slit? Skall de inte själva få bestämma hur de vill göra med sina tillgångar? Hur många har jag inte hört säga.. ”Jag måste trygga mina barns framtid” Skall inte ungarna ta ansvar och trygga själv? Varför skall inte den enskilda individen själv få bestämma vart ev. pengar och fastigheter, aktier med mera skall gå? Det är ju vid dödsfall och arvsskifte som så många familjer splittras. Om den ena har fått ett ekskåp medan far och mor levde, men att själva arvet delas lika ändå, så kommer den som inte fick skåpet begära en omprövning av arvet och dra in skåpet som skänktes under föräldrarnas livstid som arvedel.
Släktingar man aldrig umgåtts med, kommer och gör ”rättmätigt” krav på efterlåten.
Jag kan inte se vitsen med att regeringen upprättat krav på hur vi skall fördela våra tillgångar efter vår död. Vart tar friheten och demokratin vägen? Den har jag ifrågasatt så länge jag minns.. Varför skall jag inte själv få bestämma vart mitt slit och släp skall gå?
Tänk tanken att Dina barn har mer än väl vad de behöver och Du vet att de inte är intresserade av vare sig Dina antika möbler eller tavlor. De har pengar så de klarar sig. Du har fostrat dem att jobba och göra rätt för sig. Spara och planera sin ekonomi. De lever ett gott liv.
Dock så ligger de fattiga sjukhusen och skolorna i världen Dig varmt om hjärtat. Du vill att Din kvarlåtenskap skall säljas till högstbjudande och låta pengarna delas mellan valda instanser Du skrivit upp. Detta är enligt lag inte tillåtet för Din kvarlåtenskap SKALL Dina barn ha. Vilket de vill eller ej. Nej, men då skall pengarna gå till dem. Punkt slut. Det är inte säkert att barnen drar jämt så att de kan komma överens om att skänka pengarna själva. Å andra sidan så skall de skatta för arvet. Staten skall ha del av det, naturligtvis. Så först skall Du slita ett helt liv, betala Din skatt och göra rätt för Dig för att sedan ge staten mer skatt när Du är död. Snart kräver de väl att Du jobbar på ”andra sidan” och betalar skatt därifrån också.
Jag tänker på mina egna barn t.ex. Två av dem har stora summor pengar som de får tillgång till när de är 18. Det är försäkringspengar pga sjukdom. Äldste sonen har sagt upp sin far och vill inte ha med honom att göra. Skulle det hända att sonen förolyckades.. så skall pappan ändå ha ”rätt” till pojkens pengar. Är inte det fel? Pappan har gjort pojken så illa att pojken själv säger.. ”Jag har ingen pappa. Han är död för mig”. (nu har även yngste sonen gjort klart att pappan är historia. Skall pappan ärva hans pengar också då, om det skulle hända honom något?) Är det verkligen rätt att pappan då skall få ta del av sin sons pengar? Om sonen säger att han vill att allt går till förmån för barn- och ungdomshandboll, skall han inte få bestämma det då? Eller om han vill att flickvännen skall ha en del? Varför är det så fel? Varför skall andra bestämma vart Dina pengar skall gå efter Din död?
Jag har hört skräckexempel på hur illa berörda, ja, förbannade, barn blivit när när deras far och mor sålt gården till ett pris lite lägre än marknadsvärdet. Föräldrarna har kanske skänkt pengar till välgörande ändamål, rest upp pengarna.. osv. ”MEN VI DÅ?” har dessa bortskämda barn skrikit. ”Vad skall vi ärva nu?”
Det är inte våran rätt att kräva att få våra föräldrars tillgångar. Vad skulle Du säga om Dina barn började bråka om Dina pengar.. kanske t.o.m med Dig? Hur skulle Du må om barnen kom och försökte ta Ditt förvärv ifrån Dig? Om de kom och sa att det var deras rätt att ta det?
Skulle jag ha det så bra förspänt att det fanns något att ärva, om mina barn var sådana som slogs om efterlåten, då skulle jag se till att skänka bort allt innan jag dog, så kunde de stå där sedan.
I detta ”frihetens och demokratins” land.. så är det ändå inte Du som bestämmer. Andra har bestämt vad Du skall göra med Dina pengar, Ditt arv.. Ditt liv.
Men när skall svenska folket vakna upp och inse att Sverige inte är så fritt.. så demokratiskt?
”Men alla får ju vara med och välja när de fyller 18. Det är ju demokrati” hävdar många…
Jaja.. om frihet och demokrati är att vara med och välja en regering som lovar massor men, som vid makten, ändå skiter i sina löften och Dig.. så var lycklig på det då…
För mig står det för så mycket mer…
Kommentarer
Trackback