Chattens blogg

Hösten 1999 kom min familj och jag till Kalmar. Vi  kom fyllda av spänning och förväntan på det nya. Vi hade aldrig satt våra små fötter på denna mark innan flyttlasset tog oss hit.

Det första året bestod av att utforska staden.. och vi fann en mycket vänlig stad, om än lite trög.. En vacker stad som jag än i dag tappar andan av att beskåda. Men efter ett år, visade den sitt rätta jag och har fortsatt visa det. Många gångar under dessa år har jag lite ironiskt sagt att "Kalmar och jag är en kombination som är under förbannelse" Ja, så illa är det faktiskt.

Utan att gå in på detaljer, tycker jag nog att Aftonbladets lilla notis  talar sitt eget språk. Detta är Kalmar i ett nötskal. Jag har aldrig varit med om mer kränkande kommun än denna.. och hade det inte varit för att jag har barn i skolan att ta hänsyn till, hade jag lämnat denna kommun snabbt som en oljad blixt.

Aftonbladet berättar om att Kalmar kommun köpt in ett antal klockor/bjällror som skall plingas i, när personalen säger eller gör något positivt.. som en UPPMUNTRAN! Dagisnivå.. Bästa sättet att visa sin uppskattning är väl ändå att TALA OM att man har gjort något bra.. sagt något bra.. En klapp på axeln, en kram.. ett leende. Men varför inte ännu hellre.. HÖJ KOMMUNALS löner!

Vem fasen vill ha ett herrans oväsen på sitt arbete i form av ett bjällerklang? Hur skulle det se ut.. eller låta, på äldreboendet där jag arbetar om vi plingade i dessa jäkla bjällror dagarna i ända? Nej, det kommer ju inte att funka.. HUR kan en kommun vara så tarvlig?

Vad skall vi göra med de som inte sköter sig eller är snälla? Skall vi piska dem med en 9-svansad läderpiska?? För egen del vet jag vilka som skall få pisk av mig . För övrigt föredrar jag att fortsätta att visa min uppskattning för mina kollegor, vänner och familj på det sätt jag tror mest på: Jag talar om det för dem, kramar om dem och talar om hur mycket de betyder.. osv.