Trasdockan "Jag"
Vintern har passerat och med en till synes evig kyla. Kyla och Jag går inte ihop och än mindre halka och Jag. De är inte alls överens. Detta innebär ju också att Jag inte kommer ut och rör på sig som Jag önskar vilket innebär att hjärtinfarkten närmar sig med stormsteg. Nåja, riktigt så illa får vi ju hoppas att det inte är men lilla magen började jäsa sig större och jeansen krympte.
Under år 2005 gick Jag på gymet och det var underbart. Regelbundet och på egna tider som ingen annan styrde över. Gåstavarna kom fram och med hjälp av dem började Jag uppvärmningen inför gymet. En rask promenad om 45 minuter till gymet och sedan ett rejält pass av styrketräning. Sedan 45 minuters stavgång hem igen.
En fästing satte stopp för denna träning då Jag blev sjuk och inte kunde motionera. Sedan fick Jag en praktikplats med tider som gjorde att Jag inte kunde gå till gymet på de tider som passade henne. Jag tjurade ihop och stampade med foten i backen. Så kom vintern..... den långa, vita, kalla.
Efter månader av hopplöshet, återställande från hjärnhinneinflammationen och med påbörjan av skola, kom så våren till stan och Jag blev genast gladare igen. En dag bestämde Jag mig för att smyga igång med stavgången igen och jösses.. det kändes verkligen att kondisen var vilande. 45 minuter och Jag var helt slut. Jag kände sig som en trasdocka. Det var annat när Söstra flyttade i höstas. Så sprang Jag i trappor som aldrig förr och bar kartonger utan att flåsa! Vilken skillnad! Idag skulle det vara omöjligt.
Dock skam den som ger sig. Jag har aldrig varit intresserad av dieter för att hålla favoritvikten för Jag tröttnar ganska snart på diverse specialmåltider. Jag har alltid trott att bra mat och att röra sig för att förbränna det man ätit, är enda sättet att behålla sin vikt. Att förbränna lite mer än man äter, för att gå ner i vikt (Dock finns det de som verkligen är i behov av ändrade kostvanor i kombination med motion) Nu har Jag bestämt sig för att ta tag i livet igen, det VIKTiga livet.
Jag har ca 6 km att gå till skolan. Det är en skön promenad att gå varje morgon och samma väg hem om eftermiddagarna. Med stavar blir det med flås och motion utöver det vanliga. Så från och med nu skall Jag gå varje dag så länge det inte regnar, haglar, snöar eller stormar. Det måste ju ge resultat. Till på det skall Jag också gå stavgång med sin söstra och brodra en eller ett par gånger i veckan, bara de köper sina stavar. Jag skall också bowla en dag i veckan och även det är motion. Så nu skall vi se om det inte blir så att Jag ändå innan året är slut, kommer i sina favoritjeans, som satt som slimmade då Jag flyttade till Kalmar - 99. Jag äger ingen våg men Jag har kläderna som måttstock. Julen 2006 vill Jag komma i sina 27" favoritjeans mot nuvarande stl 32". Tror ni det går?
Peppad av denna motionsartikel kommer Jag att göra vad som behövs för att nå målet. Wish me luck!
Rask stavgång idag: 60 minuter 6.8 km
Rask promenad: 90 minuter 6.1 km
Totalt: 1.29 mil
"Hellre dricka vatten i glädje än mjöd i sorg."
Kommentarer
Postat av: Micke
Lycka till säger jag bara ;)
Nää.. jag bara skojar då jag låter som du inte skall lyckas. Jag vet en till som skulle behöva röra på sig men jag som varit kanonbra idag var ute och "petade" i lite snö så den åkte ut på gruset så det tinar fortare. Inte just nått skottande utan bara lite styrande men sen var det kört! Nu är det lugna gatan som gäller ikväll.
Men du är duktig du som tar tag i dessa promenader!
Trackback