Chattens blogg

God fortsättning på er. Så var helgerna över och det är bara 13-helgen kvar. Sedan bör tillvaron vara i rätta banor igen, fram till påsk. Men det blir ju påskens bekymmer.

Nyår var fin här. Jag stack upp till söstra mi, Anne, och vi slappade, käkade lite kokt korv i bröd, snackade och gick sedan den lilla sträckan ner till Stadsparken och slottet. Hon bor ju precis över Gamla stan så det var ju snabbt gjort att pulsa dit i snön. 

Lämmeltåg av fyrverkeriåskådarsugna människor gick överallt. Stämningen var skön. Ni som varit i Gamla stan här, vet vilken stämning bara DET är.  När snön ligger ljup och det snöar lätt, marschallerna flåsar i den stilla vinden.. kan det bli bättre? Häst och vagn var det enda som saknades.

Väl framme i parken, gick Anne före mig. Jag KUNDE inte låta bli utan slängde mig raklång på rygg. Anne pratade på som vanligt och vände sig om. Antagligen undrade hon varför jag inte svarade. Först såg hon allmänt förvirrad ut och tänkte kanske att hon nu tappat bort en förvirrad söster. "HÄR NERE" ropade jag och skrattande gjorde en snöängel! Man har inte mer underbart än man gör det.

Fyrverkerierna startade punktligt. Man firade inte bara ett år som gått och ett nytt år som kommer. Man sköt även för gångna 100 år! Kalmar Brandstation fyller 100. För varje explosion av gnistrande krutkristaller, tänkte jag på de drabbade i sydostasien och alla anhöriga. Varje stjärna i fyrverkerierna symboliserade varje omkommen, varje anhörig, varje enskild drabbad. Till deras minne stod jag där och hoppades innerligt att de som havet tog med sig, ändå satt i sin himmel och skrattade och var glada över att vi andra ändå lät livet gå vidare.

Runt 18:30 kom broder Mats och hämtade oss. Dottern var med och så for vi ut till resten av syskonskaran. God mat, minsann och mycket skratt och tokigheter. Mats hade fått en digitalkamera  i julklapp så den användes flitigt. Igår fick jag alla foton till min mail. Klockan midnatt var vi ute och tittade på fyrverkeriet, skålde in 2006  och gick in i värmen igen.

02.20 var jag bara tvungen att lägga mig. Min klocka skulle ju ringa 08.00 för jag skulle ta bussen till stan för jobb kl 12.35. Just som jag slumrar till, rasslar det i mobilen. Då kommer alla nyårs-sms som skickats under natten..

Frukosten serverades och alla var uppe, mer eller mindre pigga.  Sedan var det bara att pulsa ut till busshållplatsen. Det var skönt ute.. Inte kallt och inte varmt. Tyst och stilla. Folket sov väl ännu.

Det var inga problem att jobba. Jag fick även jobb till igår kväll så nu skall jag ha en dag eller två ledigt.

"Bara de som med glädje kan acceptera sig själva,
vågar ta risken att vara och ta ansvar för sig själva"