Varför just vissa utvalda får funktionshindrade barn

Det är många med mig som har funktionshindrade/handikappade barn. Tankarna hos oss själva är många.. skulden vi lägger på våra axlar är olidligt tunga... Förståelsen över "varför?" tycks vara svår att finna. Kampen för våra barns rätt till vård och hjälp ser ofta evig ut.. Oförstående och i okunskap sitter det människor som skall fatta beslut över något de inget vet något om. Vi blir ifrågasatta av myndigheter, vi blir dumförklarade och ansedda som hysteriskt besvärliga när man inte lyssnar... och besvärliga är vad vi måste vara för att få okunskapen och inkompetensen att förstå.

Hur många förtvivlade nätter har vi inte velat skrika ut vår frustration, vår sorg? Hur många hav har vi inte fyllt med våra tårar, fällda i smärta? Hur många gånger har vi inte gungat i ångestens krampartade skruvstäd? Hur många gånger har vi inte funderat på meningen med våra liv... och vad just vi gjort för ont för att drabbas..

.. vi har suttit ihopkrupna på golvet i ett hörn... hållt om oss själva när ingen annan förmått stötta oss.. ensamma...där ingen sett .. ingen hört.. vår sorg, smärta.. ångest och skuld..

Idag fann jag svaret.. Det svar som kommer att följa mig resten av resan genom livet.. Det kommer att stärka mig .. få mig att skala bort skulden jag ålagt mig.. som andra lagt på mig.. anklagelser man kommit med.. Må dessa rader stärka alla andra föräldrar med funktionshindrade barn..


GUD OCH ÄNGELN

I år kommer nästan 100 000 kvinnor att bli mammor till handikappade barn. Har du aldrig undrat hur mammorna till handikappade barn blir utvalda?

Jag ser på något vis gud sväva över jorden, väljer sina instrument med noggrannhet och medvetenhet.

Medan han observerar ger han sina änglar instruktioner att skriva I en stor dagbok.

Gud ger ängeln ett namn och ler ”Ge henne ett handikappat barn”.

Ängeln blir nyfiken, ”Varför just henne Gud? Hon är så lycklig.”

”Precis”, ler Gud. ”Kan jag ge ett handikappat barn till en som inte kan skratta? Det vore grymt”.

”Men har hon tålamod?” frågar ängeln.

”Jag vill inte att hon ska ha för mycket tålamod för då skulle hon drunkna I en sjö av självömkan och vanmakt. När väl chocken och misstron lagt sej kommer hon ta itu med det. Jag har tittat på henne I dag. Hon har rätt känsla för sej själv och en självständighet som är ovanlig och som så väl behövs hos en mamma. Du förstår, barnet som jag ska ge henne lever I en egen värld. Hon måste hjälpa honom att leva I hennes värld och det kommer inte bli lätt”.

”Men herre, jag tror inte ens hon tror på dej”.

Gud ler. ”Det spelar ingen roll, det kan jag ordna. Hon är perfekt. Hon är tillräckligt självisk”.

Ängeln flämtar, ”Självisk? Är det en dygd?”

Gud nickar. ”Om hon inte kan skiljas från sitt barn ibland kommer hon inte överleva.”

Ja. Här är en kvinna som kommer välsignas med ett barn som inte är perfekt. Hon vet inte om det än men hon ska avundas. Hon kommer aldrig att betrakta ett steg som vanligt. När hennes barn säger ”mamma” för första gången så hör hon ett mirakel och hon kommer veta det. När hon beskriver ett träd eller en solnedgång för sitt handikappade barn, kommer hon vara en av de få som någonsin får se mina verk.

”Jag ska ge henne kraften att se det jag ser... Okunskap, grymhet,fördommar och ge henne styrkan att stå över detta.

Hon kommer aldrig vara ensam. Jag kommer vara vid hennes sida varje minut, varje dag hela hennes liv, lika säkert som att hon står här nu vid min sida.

”Och hur blir det med en skyddsängel?” frågade ängeln.

Gud ler. ”En spegel kommer vara tillräckligt"

Ängel

 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback