Svenska vården ett fiasko
Det fanns en gång då Sverige klassades att ha en av världens bästa sjukvård. Sveriges sjukvård hade mycket hög kompetens och var vida känt runt om på vår jord. Jag hade själv förmånen att arbeta med en av dessa läkare i Göteborg under 80-talets början.
När jag hör "universitetssjukhus" känner jag spontant en större tryggget än när jag hör talas om vanliga sjukhus. Universitetssjukhusen skall ju ha de klart bästa läkarna och det bästa kunnandet. Sak samma gäller ju för de övriga sjukhusen i detta land, men allt eftersom åren har gått, så läser vi allt med om händelser som aldrig får inträffa på ett sjukhus. Jag är övertygad om att det sker pga personalbrist, överarbetad personal som är stressad. Jag vet ju hur det kan vara. Dock är det inte försvarbart men det handlar om att politikerna drar ner resurser (= pengar) och anser att färre personal skall kunna utföra samma stora mängd arbete som när de var fler. Det går inte hand i hand, helt enkelt.
Igår läste jag om MAS (Malmö universitetssjukhus) som återigen är på tapeten. Nu hade man "inte råd" att operera en äldre kvinna som brutit lårbenshalsen. Kvinnan dog. En kvinna, som uppges varit vital och klarat sig själv hemma, sin mycket höga ålder till trots. Denna kvinna kunde ha några fina år kvar att leva och sedan stilla få somna in under mer värdiga förhållanden.
Får det vara så att vi i Sverige inte har råd att operera en äldre kvinna eller man? Eller var det bara så att man prioriterade en politiker som krävde att få sitt först eller att man helt enkelt ansåg det onödigt att kosta på denna kvinna den vård hon så väl hade rätt att få för att man ansåg henne "för gammal" och att "hon snart skulle dö ändå"? Det är ett resonemang som jag mycket väl kan tänka mig läkarna har idag, som ett krav från politikerna.
Å andra sidan så kanske vi skall sluta operara alls för vi vet ju inte när vi skall dö.. Kanske på operationsbordet eller på väg hem från sjukhuset? Vi kanske råkar ut för en arbetsplatsolycka ett år efter operationen? Ja, när som helst och var som helst kan vi dö. Då är det ju dumt att lägga pengar på operation?? *ironi, för er som inte förstår det*
Kalmar sjukhus har inget gott rykte och jag har själv mött personal som borde sitta i en fuktig källare och vända papper. Men jag har också träffat på dess raka motsats. Det är väl så att man hör tyvärr bara om det negativa och det positiva kommer i skymundan. Dock skall jag idag till lasarettet för att ta en läkarsekreterare i örat. Min son, som gjorde en knäoperation i måndags, skulle till sin läkare igår. Med sig hade han kvitto på en betald faktura som han fick från ortopeden. Nu skulle han till en annan enhet och där blev det ett himla tjafs om att de skulle stämpla in dessa pengar i högkostnadskortet. Sekreteraren ansåg att han, trots sitt nyopererade knä, skulle ta sig till ortopeden för att få det stämplat och infört. Efter mycket om och men skrev hon in summan och då fanns det bara 70:- kvar att betala så skulle pojken ha ett frikort. Men nu var sekreteraren så sur att hon avkrävde honom 250:- och nekade honom ett frikort. Han var trött och hade värk och orkade inte bråka mer med henne så idag får jag sopa upp det. Kvinnan ifråga vet nog inte att hon bråkar med fel son (eller som pojken sa för många år sedan då han hämtade sin cykel på verkstaden här, betalade snällt och kom hem med cykeln gående. De hade tagit betalt men inte gjort jobbet så jag gick dit och läste lusen av dem och först när jag blev riktigt otrevligt och sa att jag som skribent inte hade problem med att få ut deras agerande i morgontidningen, åtgärdade de felen vi sagt till om och lite till. Då sa pojken på hemvägen, endast 10 år gammal: Mamma, han visste nog inte att han bråkade med fel mamma *ler*)
Vissa personer bör nog byta jobb och hålla sig borta från serviceyrken så långt det går.
En varm tanke går till min älskade broder..
"Kärlek botar människor, både de som ger den och de som tar emot den"
När jag hör "universitetssjukhus" känner jag spontant en större tryggget än när jag hör talas om vanliga sjukhus. Universitetssjukhusen skall ju ha de klart bästa läkarna och det bästa kunnandet. Sak samma gäller ju för de övriga sjukhusen i detta land, men allt eftersom åren har gått, så läser vi allt med om händelser som aldrig får inträffa på ett sjukhus. Jag är övertygad om att det sker pga personalbrist, överarbetad personal som är stressad. Jag vet ju hur det kan vara. Dock är det inte försvarbart men det handlar om att politikerna drar ner resurser (= pengar) och anser att färre personal skall kunna utföra samma stora mängd arbete som när de var fler. Det går inte hand i hand, helt enkelt.
Igår läste jag om MAS (Malmö universitetssjukhus) som återigen är på tapeten. Nu hade man "inte råd" att operera en äldre kvinna som brutit lårbenshalsen. Kvinnan dog. En kvinna, som uppges varit vital och klarat sig själv hemma, sin mycket höga ålder till trots. Denna kvinna kunde ha några fina år kvar att leva och sedan stilla få somna in under mer värdiga förhållanden.
Får det vara så att vi i Sverige inte har råd att operera en äldre kvinna eller man? Eller var det bara så att man prioriterade en politiker som krävde att få sitt först eller att man helt enkelt ansåg det onödigt att kosta på denna kvinna den vård hon så väl hade rätt att få för att man ansåg henne "för gammal" och att "hon snart skulle dö ändå"? Det är ett resonemang som jag mycket väl kan tänka mig läkarna har idag, som ett krav från politikerna.
Å andra sidan så kanske vi skall sluta operara alls för vi vet ju inte när vi skall dö.. Kanske på operationsbordet eller på väg hem från sjukhuset? Vi kanske råkar ut för en arbetsplatsolycka ett år efter operationen? Ja, när som helst och var som helst kan vi dö. Då är det ju dumt att lägga pengar på operation?? *ironi, för er som inte förstår det*
Kalmar sjukhus har inget gott rykte och jag har själv mött personal som borde sitta i en fuktig källare och vända papper. Men jag har också träffat på dess raka motsats. Det är väl så att man hör tyvärr bara om det negativa och det positiva kommer i skymundan. Dock skall jag idag till lasarettet för att ta en läkarsekreterare i örat. Min son, som gjorde en knäoperation i måndags, skulle till sin läkare igår. Med sig hade han kvitto på en betald faktura som han fick från ortopeden. Nu skulle han till en annan enhet och där blev det ett himla tjafs om att de skulle stämpla in dessa pengar i högkostnadskortet. Sekreteraren ansåg att han, trots sitt nyopererade knä, skulle ta sig till ortopeden för att få det stämplat och infört. Efter mycket om och men skrev hon in summan och då fanns det bara 70:- kvar att betala så skulle pojken ha ett frikort. Men nu var sekreteraren så sur att hon avkrävde honom 250:- och nekade honom ett frikort. Han var trött och hade värk och orkade inte bråka mer med henne så idag får jag sopa upp det. Kvinnan ifråga vet nog inte att hon bråkar med fel son (eller som pojken sa för många år sedan då han hämtade sin cykel på verkstaden här, betalade snällt och kom hem med cykeln gående. De hade tagit betalt men inte gjort jobbet så jag gick dit och läste lusen av dem och först när jag blev riktigt otrevligt och sa att jag som skribent inte hade problem med att få ut deras agerande i morgontidningen, åtgärdade de felen vi sagt till om och lite till. Då sa pojken på hemvägen, endast 10 år gammal: Mamma, han visste nog inte att han bråkade med fel mamma *ler*)
Vissa personer bör nog byta jobb och hålla sig borta från serviceyrken så långt det går.
En varm tanke går till min älskade broder..
"Kärlek botar människor, både de som ger den och de som tar emot den"
Kommentarer
Postat av: Bosse
Bara jag hör bokstäverna MAS så bli jag arg! Berättade senast igår på Apoteket för kvinnan som jobbade där att jag har blivit räddad av sjukvården här i Stockholm till skillnad mot den sk vården nere i Skåne på MAS.I 15 år åkte jag med jämmna mellanrum ut o in med stora smärtsamma anfall i buken.Än sa de åt mig att åka hem o ta mig ett par magnecyl(Helt idiotiskt) eller så kunde de inte förklara något.Jag sa under alla dessa år att hela min släkt är op. för gallsten o gallbesvär. nej ,ingen lyssnade!
Här fick jag ett anfall och åkte in på SÖS,de skrev rapport om sina undersökningar till min husläkare som direkt sa åt mig att "du har troligen trånga gallgångar o får kramp när du har ätit fel mat".Vi sätter in Papaverin och ser vad som händer. Har varit totalt besvärsfri i snart 2 år!!
Trackback