Politikens parasiter

Jag satt och lyssnade lite på vad man sa på TV i morse om de nya reglerna som träder i kraft efter nyår. Man talade om "vinnare" och "förlorare" och än en gång gjorde man klart att det är de som redan har mycket som får mer. Vi andra kommer att få det ännu sämre vilket kommer att leda till fler sjuka och det gör väl inget? Vi får ju inte vara sjukskrivna. Vi skall slita tills vi stupar på de rikas bekostnad.

Återigen gick tankarna till vad typ av människosyn de har, som är moderater och de som stödjer denna typ av politik. Samhället lär ut etik och moral, att alla har lika värde men ändå är det en vidrig människosyn man har i sittande regering. Här finns inte utrymme för att alla har  lika värde, inte.

Jag mådde verkligen fysiskt illa av detta amerikaniserade samhälle som växer fram i och med att moderaterna och deras anhang av gamar blev satta att leda Sverige. Precis som i USA så gäller det bara att tjäna pengar eller förkastas. Finns det ett enda ord för dessa politiker med sina angängare, funderade jag. De som lever på oss som redan har svårt att andas och överleva.. Då kom jag på det:
Parasiter! och så här kan de se ut.  
Så nästa gång ni ser en moderat eller dennes anhängare, så är det sådana här ni ser. Tänk på det när ni själva hamnar i onåd i samhället, ni som nu är parasiter. Hoppas ni hyllar eran politik då också när ni ligger i rännstenen, utan jobb, pengar eller möjlighet att resa er igen. Då kommer era f.d vänner att sparka och spotta på er med föraktet lysande i ögonen. Det enda de vill är att suga ur Dig det sista Du har så  Du sjunker ännu lägre så de kan resa sig högre.

Snacka om tur ibland

Tvättmaskinen är på plats!! Det var ju så att jag var ute efter en tvättmaskin så jag slapp detta med att passa tider i källaren men också för att det är rätt bekvämt att styra över tid själv. Jag hade Brodern att köra runt på mig för ett par månader sedan för att leta maskin,  men det fanns ju inga maskiner som passade min plånbok. När jag väl hittade en på Elgiganten så fanns inte den jag ville ha, på lager. Frågan var ju om och när den skulle komma in.

En dag tog jag mig till COOP i stan (jag är inte kund där om jag slipper. Av födsel och ohejdad vana är jag ICA kund och dessutom gillar jag inte coops urval av varor) och kikade lite. Vitvaror av kända märken är ju lika bra där som någon annanstans. Där fanns en Wirlpool AWO/D 4310 wirlpool och det var dessutom ett överkomligt pris på den. Nå, det fanns ju tid att köpa, tänkte jag och for vidare. Eftersom jag haft tillgång till bil över julen så tänkte jag passa på då så den kom hem. Men säg den lycka som varar. När jag var in till COOP igår f.m så fanns den inte på lager. Dock gick det bra att beställa och det var sista dagen på det låga priset, sa han. Nåja, sant eller inte så beställde jag den och väntade mig att det skulle ta en vecka eller två.

Idag skulle Brodern komma så jag kunde övningsköra med äldste sonen. Han skulle till Köpstaden och få sig lite nya skor. Då ringde de från COOP och sa att maskinen kommit redan! Det var bara att se till att få hem den på något sätt. Brodern har ju en Jetta så det var inte aktuellt att knöla in maskinen i den. Men sonen ringde kompisens far, som hyr ut släpvagnar. Kl 17 skulle han vara på plats så vi kunde hyra släpan. Detta skulle bli mitt första möte med denne kompis far. Det var ett angenämt möte, måste jag säga. Inte nog med att han såg bra ut rar (hur ofta får man chansen att vila ögonen på något läckert?)  han frågade om jag hade fått COOPs rabattkuponger, vilket jag av förklarliga skäl inte hade fått. "Kom med här" sa han och skrev på sin kupong. "Gnäller de över att det står fel namn på kupongen så säg bara att det är Din pojkvän som står för kortet så får de ringa mig och så bekräftar jag" sa han med glimten i ögat. Undertecknad var inte sen att hänga på.

Vagnen kopplades på och vi kom iväg och sonen fick snällt sätta sig i baksätet nu. Vi for till COOP och sa till om maskien. Jag skulle även ha en förhöjningssockel   så jag slipper ta på knäskydden. Väl framme i kassan frågaden kassören om jag inte hade MedMera kortet.. Hmm.. "Nä, pojkvännen har visst det" sa jag med ett leende. Men jag fick mina 5%, eller "pojkvännens", rabatt  och kom undan med  några hundra till. Det kändes mycket fint, måste jag säga. Ja, att det var ytterligare billigare än jag räknat med, menar jag ju.  bedårande Jag får väl pröjsa på en middag som tack, antar jag. Han rabatterade ju hyran på släpan också.

Nu är det bara elektrikern som skall inväntas för installering. Det är mi söstras svärson som skall göra det jobbet.

Dessutom är jag mer än nöjd med min datorskärm: LG Flatron L1919S 19". Det blev en väldans skillnd här nu. Den skärmen rekommenderas varmt.

Hoppas ni alla haft en fin ledighet i jul eller i alla fall haft det bra även om ni, liksom jag, arbetat.  God fortsättning, alla.

Nu sjunger jag igen

För ca 4 år sedan, sjöng jag vid en kraftig halsinfektion och det slutade med vad sådant slutar med: Jag pajade rösten. Den blev liksom inte vad den har varit och det är inte mer än att skylla mig själv. Åtskilliga gånger är de som jag försökt använda rösten igen, men ack, vad skatorna låtar fint.

Nu har jag dock gett mig på det igen och har verkligen ingen lust att gå till jobbet i natt. Jag köpte ett Sing star till äldste grabben. Han och polarna tycker det är så oerhört skoj detta med sång och musik och dessutom är han ju musiker. Bandet är startat sedan ett tag och de repar och övar och härjar. (till riktiga instrument)

För ett par timmar sedan ropade grabbarna på mig och ansåg att jag skulle delta i sångtävlandet med Sing star. Självklart köpte jag kategori Rock. 36 blandade rocklåtar och lite kaxigt tänkte jag att det skall väl bli lite "peace of cake". .. och det blev det. "Wind of change" låg vi rätt lika på.. Nirvanas "Come as You are" tänkte jag skulle bli hyfsat.. men den vann jag också! Visserligen har jag lyssnat mycket på Nirvana men med tanke på att ungdomarna lyssnat mer så var jag övertygad om att jag inte skulle ta hem vinsten. Offspring har jag inte lyssnat aktivt på, på kanske 7 år och det gick ju som det gick.. Men kaxige äldste grabben ansåg att "Smoke on the water" skulle morsan fixa.. men skam å säga *förlåt, älsklingsbrorsan* så blev det kaos.. Det är en av D.Ps absolut mest uttjatade låtar och jag är ingen älskare av den (kom igen med "Child in time") så det gick käpprätt.

Nåja.. jag har full förståelse för varför ungdomarna älskar detta spel till Playstation 2. Jag undrar nu om det kommer bli så att de inte kommer att få ha det ifred.. Nåja.. halsen är inget pigg nu, kan jag säga, så som jag har gett hals. Det är nog lika bra att jag går till jobbet och vilar den... tills i morgon.

Vid nästa tillfälle får jag väl se till att ta lite bilder så jag kan lägga ut här så ni får se hur skoj det är! Sing star rekommenderas till alla!


Dagen före

Dagen före julafton. Hur många är inte uppjagade av stress denna dag före dopparedagen med all matlagning, inköp av sista klapparna och jag-vet-inte-vad man jagar efter...

Äldste sonens bäste vän tittade förvånat på mig för någon timme sedan när jag frågade barnen om vi skulle koka gröten ikväll och äta.. "VAD? Här går vi på IKEA i lugn o ro och Du pratar lite lättsamt om att koka gröt...ikväll.. Det gjorde morsan hysteriskt i morse" sa han. Ja, så blir det microvågsugnsvärmd mat i morgon. Hur gott är det?

Själva var vi och handlade igår det vi skall ha. Barnen är självklart med på inköpen och säger sitt om vad de vill ha på julbordet. Det enda "måste" jag har över julen är att skinkan skall göras i kväll och den är i ugnen nu. Sedan skall den provsmakas. I morgon görs resten av maten.. Jansson, rullar köttbullar, steker prinsar, kokar potatis.. ja, och det som skall vara med. Allt i lugn och ro utan stress och hets. Det är himla skönt, måste jag säga. När jag hör mina arbets-  och skolkamrater om all stress de utsätter sig för, så inser jag att vi har det rätt gott här hemma.

Det enda här som påminner om julen är två st elljusstakar. So what? Ingen har väl haft lust eller ork att ta fram tomtar.. Dessutom är barnen så stora att de inte är så roade av det hela.

Gröt, ja.. Jag testar något jag inte gjort innan.  Jag köpte en vanlijstång och har i dess innehåll i kokningen. Det skall bli spännande att se om det blir så gott som det låter. Jag är ju en stor älskare av vanilj. Läste ett recept på något om vaniljstång i grötkoket.

I morgon natt och natten till annandagen kommer jag att jobba. Många förfasar sig över att man frivilligt jobbar en jul.. för att inte tala om nyårsdagen då jag skall jobba ett morgonpass! Men om alla anhöriga tog hand om sina äldre boende, så hade jag inte behövt göra det. Eller mina kollegor. Nu ingår jag i ett yrke där det är viktigare att finnas till hands än att vara ledig. Det är min andra jul och nyår på rad som jag jobbar. Jag sa förra året ett jag skulle vara ledig detta år under dessa helger. Men inte då.. och jag har sagt samma om kommande helger 2007. Men det återstår att se. Behöver någon småbarnsförälder vara fri så varför inte jobba själv? Jag har ju haft förmånen att vara hemma med mina barn på heltid tills för något år sedan och det är mer än vad de flesta kunnat. Det handlar om ca 15 år. Dags att återgälda lite, kanske.

Nu önskar jag alla mina läsare en riktigt härlig och trevlig julhelg!!



Hippokrates och tystnadsplikten

Jag satt och funderade på vilken kategori jag skulle lägga detta under. Kanske skapa en ny.. men det fick bli Hälsa och motion. För det har ju med hälsa att göra.

Som vi vet har ju diverse yrkesutövare tystnadsplikt, och vi vet också att dessa stundom inte efterlevs efter konstens alla regler. Det är i sig straffbart att bryta mot detta och det påvisar vikten av integritet samt allvaret av att bryta denna plikt. Vi har olika värden på integritet och min är mycket knivskarp. Blanda inte arbetsliv och privatliv. Jag väljer själv vilka som tar del av mitt liv och leverne. Bloggen är inget jag berättat om för mina klasskamrater eller arbetskamrater. Jag umgås inte med dem privat och finner dem denna sida på annat sätt, ja, då är det väl okej. Andra skulle sprida sitt privata till alla som vill höra på.

Nu har jag ju valt att inte dra in för mycket av det absolut mest personliga i mitt liv här. Det finns på särskild sida för endast utvalda och försett med lösenord. Där råder också tystnadsplikt.

När jag nu pluggar till undersköterska kommer jag i kontakt med information och historia jag tidigare inte känt till. Spännande i sig. Att upptäcka att vi har en tystnadsplikt som sträcker så långt tillbaka som till 400-talet f.Kr är lite häftigt. Hippokrates kallades ju även Läkekonstens fader och han skrev en ed som lever kvar än i dag. Den talar om tystnadsplikten, om respekten och verkandet för att rädda liv. Eden svärs än idag av läkarstuderande under viss ritual. Men ibland undrar jag om läkarna inte tar denna på allvar.. eller om de bara väljer ut vad de vill verka för och inte..

Det står bl.a att  "... ej heller skall jag ge någon kvinna fosterfördrivande medel"  ändå serveras aborter  i tid och otid lika lättvindigt som vi går till ICA och handlar. "Tiderna har förändrats" kanske någon säger och det är ju sant i sig. Men är det rätt att ha abort som preventivmedel i stället för att sätta upp kraven på att skydda sig i stället om man inte vill ha barnet? En abort bör väl endast nyttjas under mycket specifika svåra situationer då man riskerar att moderns liv står på spel? Det handlar ju om att rädda liv, vilket man gått i ed på.

Eden säger också att  "Jag skall icke ge någon gift, om man ber mig därom" och där kommer frågan om aktiv dödshjälp in. Läkaren svär att inte hjälpa någon att dö men vad jag kan läsa säger den inget om livsupphållande medel. Är det rätt att tvinga någon att leva under förhållanden där han eller hon inte har en möjlighet att leva mer än någon vecka till och det under ohyggliga former av förnedrande liv? Eller kan jag låta bli att upprätthålla en människas liv genom att inte ge medicin eller genom att koppla ur diverse livsuppehållande maskiner? Teknisk utveckling har skett sedan Hippokrates skrev riktlinjer för en läkares liv och verksamhet.

Är det rätt att lägga ansvaret på läkarna om vi inte vill leva längre? Säg att jag är sjuk och alla vet, efter diverse tester och prover, undersökningar och fler utredningar, att jag kommer bara att bli mer sjuk och smärtorna kommer att ta över och inget morfin i världen kan stoppa det.. det kommer att sluta med att jag ligger som ett kolli, beroende av andra för att den dagliga hygienen skall klaras samt sondmaten skall kopplas.. men jag kommer att dö ung. Läkarens uppgift är att rädda liv, inte släcka det som kommer att slockna ändå. Borde det inte vara min egen uppgift att ta steget till att ända livet när jag känner att gränsen är nådd? Att ha en avskedssermoni för familj och vänner medan jag ännu är vid mina sinnen och orkar, ta farväl vore väl det finaste avskedet i stället för vid begravningen? När det är klart, får jag själv avgöra hur jag vill ända mitt liv. Många tar ju livet av sig på olika sätt. Det finns möjligheter utan att dra in läkarna, bara man tänker efter.

Jag tror det handlar om vår egentliga önskan att leva som gör att vi tycker att läkarna skall behöva vara våra mördare. Vi vill inte egentligen ta livet av oss och för att slippa ansvar och någon att skylla på i ångerns timme, är det lättast att ha någon annan att skylla på.

Men vi har en annan aspekt: De som skadas svårt i olyckor eller vid spruckna aneurysm i hjärnan där de drabbade aldrig kommer att återvända till ett liv där de kan fatta egna beslut. Där borde familjen få bestämma hur det skall vara: Vill han/hon verkligen ligga så där som ett kolli? Till vems glädje? Men även här kommer frågan om ansvar och beslut in. Är kärleken till sin anhörige så starkt att man kan besluta om avbrytande av livsuppehållande åtgärder?

Det är inte lätt att vara läkare med tanke på teknikens utveckling sedan eden skrevs. MEN, att leva efter eden kan ändå inte vara svårt. Rädda liv, abortera inte. Överlåt på den sjuke att själv ansvara för sitt liv, huruvida det skall ändas under omständigheter där det inte går att räddas samt åt anhöriga då det gäller dessa som skadats svårt vid olycka eller liknande. Det är verkligen inte lätt att behöva fatta svåra beslut själv men det är kanske på tiden att vi får lära oss det i stället för att överlåta det på andra..

Hippokratiska läkareden finner Du
här.

Rörd

Ja, det var just vad jag blev idag. Vi har haft tenta idag, vilket för övrigt har gått bra, och vår arbetsgrupp skulle träffas och ta en fika på Söderports café en timme innan skrivnignen. När vi suttit en stund, säger en av tjejerna att avsikten med att träffas var att man ville tacka mig!!! Tusen tankar snurrade i huvudet på mig och jag funderade på om jag gjort något utöver det vanliga.. Så räckte man mig en liten "bukett" från Kahls med innehåll av julte (jag dricker inte kaffe) tesil, temugg, ask att ha te i, en stor ask nougat, tre små burkar marmelad (apelsin, aprikos och jordgubb) julmumma (innehåller källvatten, ingefära, kardemumma,socker och aromämnen) samt ett sött kort       (klicka på bilderna för att få större bild) Tänk att "få betalt" för att göra det man verkligen tycker är roligt.. att skriva.. konstruera.. skapa.. Ja.. jag är verkligen rörd och denna glädje kommer jag att bära med mig länge, länge. Tänk, jag har inte haft en tank på att det jag gjort för att dra mitt strå till stacken i gruppen, skulle betyda så mycket. Alla har vi gjort vårt och det sa jag också. Utan oss tillsammans hade det inte blivit de grupparbeten som vi haft.

Ja, tänk vad det lilla kan göra stort. Glöm inte att uppmuntra varandra!!

Venedig

Venedig.. en resa dit och jag fick vilat ut en del. Men hur många åker till Venedig bara över helgen om man inte är en aning stenrik? Jag.

Nåja.. nu talar vi inte om originalet Venedig utan mer Sveriges svar på den samma. Det var ju med pirr i magen som jag satte mig på tåget som skulle ta mig dit och med de erfarenheter jag har av SJ så är jag alltid redo på en försening eller två.

Allt flöt på bortsett från *alltså inte flöt  vattenstavligt nu* att jag hade åkt ifrån mina läsglasögon hemma. Det var bråttom till skolan på morgonen *jag sitter ju till sista minuten och anser att jag hinner trots att väskan knappt var packad* och jag fick fatt i glasögonfodralet i farten men de hamnade på soffan i hallen. I skolan fick jag hemtentan i psykologi i handen  och det var ju den uppgiften jag var mest sugen på att ha koll på under resan. Nå, lite fick jag väl ner i tankar och sedan hade jag sååå trist. Det är inget skoj att läsa, lösa korsord med mera när man inte ser skapligt bra. Det fick bli lite sms till alla som orkade med att jag trakasserade dem och det var ju inte heller bra för ögonen.. men via Micke fick jag iaf wapadresser till olika internetsidor. *tack, raringen* så jag satt och wappade lite. Jag måste ju erkänna att undertecknad är barnsligt förtjust i att lära sig nya saker så det var med lite magpirr jag wappade ut i världen för första gången.


 

Trots rasrisk och lite stopp på spåret kom vi ändå till Göteborg med bara imponerande 15 minuters försening. Nästan så det var rekord i att komma så nära rätt tid som möjligt för SJ. Nå.. det var bara att ta  min extremt tunga packning *jag, som alltid reser lätt annars*på ryggen och lilla ryggsäcken i handen och bege mig till de underbart häriga spårvagnarna och invända den som skulle ta mig till Angered, min egen uppväxtförort. Sedan var det buss sista biten.

Väl framme och snabbt tömt ryggan, som innehöll bl.a 1,2 kg vinbärsgelé, lika mycket  lingonsylt samt  1 liter lingonsaft jag kokat, samt  Prinsen till syrran, så gik vi hem till föräldrarna  och käkade lite gott och skvallrade  lite. Strax innan 22.30 bröt vi upp och gick hem till syrran. Det var ju där jag skulle husera under min vistelse. Vi höll låda till 01 och då la vi oss för att fortsätta en stund att tjôta. Sov gott och på fredagen gick jag i nattsärken halva dagen. Systern, den bästa, hjälpte mig att dra upp för slingor och resultatet lät inte vänta på sig.
Vi roade oss lite med mobilkameran.. eller, skall sanningen fram var det jag som roade mig kungligt med mobilkameran, en uppfinning som är ny för mig. (jag har inte bett systern om lov att lägga ut bild på henne så därför är hon draperad)

Att en helg kan vara så underbar utan att det fanns massa måsten. Vi slappade.. vi var och handlade, jag lagade mat.. bakade frallor.. promenerade i solen.. busade med katterna och systersonen. Gjorde just ingenting. Det är detta som är det bästa med livet. Att inte "måste" något.

Fast det var ju ett "måste" och det var att grädda pannkakor samt göra en äppelpaj. Förresten.. det fanns en sak till jag inte kunde motstå. Det var att köpa brandmännens årsalmanacka 2007. bedårande Pengarna går ju till brandskadade brandmän och med tanke på att de (och polisen) varit mina idoler sedan barnsben (jag till o med pryade en vecka hos dem var i åk 9) så var det ett självklart val när de stod där i sina arbetskläder på Angereds Centrum och sålde dem, informerade om brandvarnare samt visade vad som händer om man släcker en brand på matolja med vatten.. att jag köpte en almanacka. Jag rekommenderar alla läsare att köpa en sådan för 50:-.

Väl hemma igen, något piggare än när jag åkte, så visade min "make" sig på sura sidan. Gustav, ja. Han tror ju verkligen vi är gifta. Åtminstone beter han sig så, trots att han är katt. Att komma hem och lukta annan hankatt och dessutom en med bebis (Tiger har en fosterbebis) är ju bara för  mycket. Han surar, gnäller.. pockar på uppmärksamhet. Påstår att maten är slut trots att jag just lagt upp nytt. Han tittar på min anklagande som om jag varit otrogen.. och OM han hade varit människa och min man, hade jag begärt skilsmässa för längesedan!! Lite lagom hälsosam svartsjuka, men inte så att man skall bindas hemma, är ju okej... men inte som Gustav beter sig. Får han bestämma så är det han som avgör vilka män jag får tala med.. och det är inga män alls.. helst.

Det var lite om min resa till och ifrån Sveriges svar på Venedig. Tyvärr hann jag inte med att träffa en klasskamrat jag inte sett på 27 år.. men det kommer fler tillfällen.

Om regeringen...

.. kunde tänka lika långsiktigt när det gäller ekonomin som polisen i Hagfors gjorde för 20 år sedan, kanske det skulle bli ordning på saker och ting. Åtminstonde gjorde den polisen en ekonomisk investering... Förvirrad

Politiker: Lär och ta efter. Sluta tänk kortsiktigt. 

Löften om jobb

Nya regeringen har lovat nya jobb.. man skall tvinga folk in i försäkringar, höja permierna för dessa samt sänka ersättningen. Man skall göra det sämre för de som redan ligger och deras människosyn är under all kritik. Men de har glömt att det kommer att slå tillbaka på dem själva en vacker dag. Då hjälper inga bruna ögon och ett lismande sätt och tron på att vara avgudad.

I
Skåne kommer 500 arbeten att försvinna, regeringens löfte om fler jobb, till trots. 12 jobb i Kalmar hotas, enligt Östran (www.ostran.se Tyvärr har de inte länkar till specifika artiklar) Det är arbetsmiljöverket, ironiskt nog, som hotas av nedläggning. Detta är något som sker lite överallt i vårt land i "nya arbetstillfällens"-löftets Sverige. Det är ju rätt intressant vad man kan lova svenska folket bara för att få makten att leka diktator för en tid. Att gå över lik och slå på de som redan ligger, är rätt fegt att göra. Ungdomar som inte har mer förstånd, slår och sparkar på andra unga som de slagit ner och man anser sig vara tuff som sparkar på den medvetslöse. Dessa blir omhändertagna av sociala myndigheter om de är under 18 år och satta i fängelse om de är över 18 år. Jag drar slutsatsen att de som i dag styr landet Sverige, aldrig vågade sparka på liggande medmänniskor när de var rädda ungdomar så de tar igen det nu och slår sig på bröstet. Varför tas inte nuvarande regeringsmedlemmarna omhand och sätts i fängsligt förvar?

Men en vacker dag får de betala för sitt agerande. Då hjälper inga vackra ögon, en vacker hustru eller tron på att man har ett gott anseende. Det finns en gudomlig rättvisa som ingen kan påverka.. och den är inte mutbar.

I jämlikhetens arma namn??

Är det inte det ena som skriks över när det handlar om jämlikhet vs ojämlikhet.. så är det minsann det andra.Eller vad säger Ni... Visserligen har jag väl tänkt i bland att ".. om man ändå vore grabb så man kunde rusa in bakom trädet och slå en drill... " men att verkligen göra det till verklighet.. Läs och skratta. Snart skall väl männen föda barn (Vem har inte sett "Junior" med Arnold S och Danny deVito?) och amma också?

Detta fick mig att tänka en runda till med tanke på den person jag känner som  skall byta kön. Varför skall det vara så  hemskt  att  en man eller kvinna vill byta kön när vi ändå skriker efter jämlikhet? Att som kvinna kunna stå och pinka via en låtsassnopp är helt okej men inte att operera dit en "riktig" snopp.. eller för en man att ta bort den han har för att ersätta den med ett kvinnligt organ.. Snacka om dubbelmoral..

Socialförvaltningen

Socialförvaltningen i Kalmar är ett enda stort skämt. De har varit föremål för anmälningar av flertalet personer och nu har det hänt igen.. Barometern.se tar upp det, liksom www.ostran.se. Det handlar om att man inte talar med barnen och frågar hur de mår. Jag har själv gjort en anmälan i ett sådant ärende och redan då, för flera år sedan, fick förvaltningen hård kritik för bl.a deras brist när det gäller just vägran att tala med  barnen.

Socialförvaltnignen i Kalmar är känd i grannkommuner och län för "sin inavel" bland personalen. En f.d handläggare på en förvaltning i Kronoberg, berättade om vilka rykten och öknamn som Kalmar går under. Jag kan gå i god för att de verkligen gör skäl för detta. Styrelse och övrig personal behöver bytas ut till sådana som vågar stå på sig och inte falla till föga för trycket från de andra. Man håller varandra bakom ryggen och förnekar att övergrepp i sak sker. Man måste verkligen ha tummarna i varandras ... och det riktigt hårt för alla tycks ha en hållhake på alla, så som de tassar för varandra. Hittills har jag bara träffat på två som inte låter sig påverkas och den ena sa upp sig med ett brev till mig om "att det var en dyrköpt erfarenhet att jobba här" och flyttade från stan.

Socialförvaltningen har skyldighet att inom 4 månader efter att anmälan inkommit, öppna, utreda och avsluta ett ärende/ha en handlingsplan. En god vän till mig har ett barn som "ställt till det" lite och polis blev inkopplad. Detta skedde i början av år 2006. Polis lämnade över ärendet till socialförvaltningen och än idag, har familjen inget hört från socialen. Det har gått mer än fyra månader. Mycket mer. Underbemanning? Ja, det är väl möjligt men det innebär inte att man inte skall sköta sina åtaganden. Då får väl politikerna se till att anställa lite fler folk då så lagar och förordningar kan upprätthållas. Med tanke på regeringens löften om fler arbetstillfällen, skulle det ju vara perfekt att anställa fler handläggare.. och samtidigt byta ut 99% av den personal som idag finns.

Om fler vågade resa sig upp och protestera, om fler vågade ställa sig upp och säga sitt hjärtas mening till personalen på förvaltningen.. om fler inte tillät sig styras av handläggarnas vetskap om klienternas rädlsa för myndigheten, som ju ofta utövar maktmissbruk på hög nivå med skrämselpropaganda... så kanske det skulle bli lite förändringar.. Glöm inte att det är klienterna som oftast är uppdragsgivare när de söker hjälp för sina tonåringar, barn, funktionshindrade etc. Gör det klart för handläggarna, det svider hos dem men de skall veta sin plats.

Socialförvaltningen i Kalmar, liksom hela kommunen Kalmar, är en skamfläck på den svenska kartan och det svenska rättssystemet.

Könsbyte och få vara den man är

Vi har inte kommit långt i samhället när det gäller synen på män och kvinnor som skall genomgå ett könsbyte. Vi ser ner på dem och talar illa om dem.. Familjer vänder dessa personer ryggen och allmännyttans hyresvärd samt socialförvaltningar agerar helt diskriminerande.

Jag har en bekant som skall göra ett könsbyte. Det är förälder till en av mina barns klasskamrater från grundskolan. Denne förälder som vi kan kalla "X"  berättade för mig om detta bara för en vecka sedan. "X" berättade om familjens agerande, hur man vänt "X" ryggen. F.d äktenskapspartnern har krävt besöksförbud, detta trots att "X" verkligen gjort allt för familjen i alla år. F.d partnern har en sjukdom som lett till handikapp och "X" har ständigt funnits till hands om hjälpt till när det behövts.  "X" berättade också om att det dagen efter vårt möte, skulle påbörjas hormonbehandling och "X" var glad för det. Jag kramade om "X" och önskade lycka till!

Igår ringde "X" på min dörr. Förtvivlat berättade "X" att det verkställts en vräkning p.g.a att grannarna klagat på att "X" gått i kläder som inte varit "passande". Socialförvaltningen hade varit med och tagit nycklarna ifrån "X" och sagt att de inte kunde göra något för "X" så "X" hade fått hjälp av sin dotters sambo att fixa tält och sovsäck så "X" kunde sova ute. (svärsonen är ende familjemedlemmen som talar med "X")

Är det okej att samhället agerar  på detta vis? Nej, jag tycker inte det. Mina söner är mycket upprörda och då speciellt sonen som har lekt mycket med "X" barn då de gick i samma klass. Han förstår inte familjens agerade eftersom familjen ständigt varit i centrum för "X" familj. Jag har förklarat att familjen är i chock just nu och att de kommer att öppna sina hem för "X" igen.. men min son säger.. "men ändå.. hur kan de?" Mina barn är också upprörda över hur man kan vräka en person som öppet gått ut med sitt könsbyte.. Detta är Sverige 2006.. detta är ett mycket inskränkt Kalmar år 2006. Hade detta skett i storsta'n, skulle ingen bli vräkt.. Enligt lag agerar man helt fel. Man får inte diskriminera någon, oavsett vad det gäller. Ändå har inte Kalmar kommit längre än så här.

Jag är glad över mitt beslut att lämna denna stad bara den yngste hemmaboende slutar gymnasiet. En så inskränkt stad, som hellre satsar på fanderun än sina egna... som kränker människor i behov av stöd (jag vet ju vad det innebär att ha med kommunens handläggare att göra som minoritetsgrupp.. och det är inte skoj) är inte värdiga mina skattepengar.

Kalmar kommun borde skämmas!! De är en stor smutsfläck på den svenska kartan. Det har jag sagt i 6 år och kommer alltid att säga.

Jag är glad att det ändå växer upp barn med mina söners syn på andra.. att man verkligen får vara den man är.. att alla har samma rätt att vara och bo. Jag är stolt över att jag lyckats fostra sönerna rätt. Det är dessa våra barn som skall ta över och måtte samhällsattityderna ändras med våra barn.

JAG är imponerad!!

Ja.. och det vill inte säga lite, det. "Jaha.. skulle det vara så märkvärdigt då" undrar någon och det vill jag verkligen medge. Undertecknad är långt ifrån lättimponerad.. Så svårimpad att det skulle kunna delas ut Nobelpris i imponering när det väl händer!

Det handlar om Micke.. Ö-viksMicke, en av mina närmaste vänner. HAN impar på mig.. och det stort. Chockad Jag var just inne och läste hans lilla kludd för idag och WOW! liksom.. Nå.. det var ju inte årets bilder från advent han serverade utan en hänvisning till advent 2005. Den mannen impar verkligen när det gäller att få till traditionellt julpyssligt hem.  Kika in här på
kludden så förstår ni vad jag menar. Hur vanligt är det att en singelman i sina bästa år pysslar med JUL?? Själv hittade jag två kartonger med varsin adventsstake (traditionella i trä: en röd och en blå) samt en stjärna när jag städade förrådet i fredags för att kunna hitta till frysen så jag kom åt att ta fram lingon och vinbär ur boxen så jag kunde sylta och safta samt koka gelé igår... och de ligger kvar på soffan i hallen!

Vad gör de där, första advent som det är i dag?? Ja, de väntar väl på att någon av oss skall orka bry oss få dem på plats. Just nu verkar det som om vi alla väntar på att någon annan gör det.. En månad.. så skall de ju ner igen..

Jaja.. vi får se.. de kommer väl på plats snart.. eller lagom till midsommar.