Livets små, och stora, risker

Mitt äldsta barn har övningskört sedan den dag han fyllde 16. Jag hade i smyg lånat en bil och överraskade honom med sin livs första körlektion. Den skedde ute vid en stor parkering som idag inte finns mycket av (där har man byggt av- och påfarter till följd av IKEAbygget) men han är inte heller i behov av den parkeringen. Vi var inte där många gånger innan han kom ut på vägarna.

Det har blivit en och annan timme på vägarna; motorväg, landsväg, "stadskörning" så mycket stadskörning det nu kan bli i Kalmar. Småvägar på Ängö, i villaområden etc. Han har gjort en körning på bilskola för att bedöma vad han behöver tänka på. Jag var med där. Det fanns inget utan han kör på bra. Det blir inte många körskolelektioner och det är ju just det som är vitsen med privatkörning. Det blir billigare!  Hans mål är att få köra upp dagen efter 18-årsdagen, som är en söndag kommande september. Jag håller tummen.

Näste son, som ju bara är året yngre, har inte ens börjat sin körning. Dock har han, genom verksamhet på bondgårdar, kört en hel del så grunderna kan han och känner inte det som någon jättemilstolpe att börja övningsköra. Han har ju redan gjort det, redan tidigt i ålder. Dock hämtade jag papper på Länsstyrelsen förra veckan och han har skrivit på dem. Nu återstår bara att gå på lektion i handledarskap, vilket jag slapp med äldste sonen. Vi har ju IEKAs parkering att köra på i första hand och det kommer jag ju att göra för att se vad han redan kan.

Lillen har ju ännu ett år, drygt, kvar innan han får börja köra även om också han kört (om än traktorer).

För att slippa vara beroende av att kunna låna bil när det är övningskörning på gång, letar jag nu efter en bra, billig bil. Visserligen finns ju en och annan på Blocket.se men inte allt för många finns i närheten här som jag bor, i Kalmar. Men det skall väl lösa sig på något sätt.

Ja, just det.. Det innebär ju också risker att övningsköra, precis som det är att överhuvudtaget leva... men OJ vad det kan bli fel om man inte trycker på rätt pedal.. Tragiskt, men ändå så man fnissar lite. Nu skadades ju inte de inblandade, tack o lov, men olyckor kan uppstå på de mest konstiga ställen. Läs
här och tänk på detta när ni är ute och övningskör nästa gång.

Väger för mycket???

För två år sedan skrevs det om en rullstolsburen resenär som nekades att åka med spårvagnen i Göteborg. Som Uppvuxen i Gôtet med en förkärlek till spårvagnar (det är faktiskt dessa jag saknat mest under de 21 år jag inte bott där) blev jag upprörd! De nya vagnarna är så bra byggda att det inte finns trappsteg så föräldrar med barnvagnar, rullstolsburna och andra som på något sätt har hjulburet material med sig, lätt och smidigt skall kunna ta sig på och av dessa blå fantastiska färdmedel. Hur kan man då neka en person att åka spårvagn bara för att han sitter i rullstol??

Ilskan kokar i mig när man särbehandlar folk så där och då med en så korkad ursäkt som Göteborgs spårvägar (heter de inte nu, nej.. Västtrafik är det ju.. ränderna går liksom inte ur) att föraren av vagnen trodde att resenärens, vid namn
Odelberg, rullstol vägde för mycket!

Vad då för mycket? Hur mycket får en rullstol väga?? Det får mig att fundera på om Västtrafik skall neka kraftigt överviktiga personer, som inte är rullstolsburna, att åka också?

Nu har de visserligen kommit fram till en förlikning i frågan men det är ju inte det som saken handlar om.. När kommer Västtrafik att sätta upp små skyltar vid varje spårvagnsentré där det står: "Du som väger över XXX kg får av säkerhetsskäl inte åka spårvagn" för inte kan det väl handla om vikten på en rullstol?? Jag tror inte det handlar om vikt över huvudtaget.. Det skulle inte förvåna mig om just den aktuella föraren inte ville ha funktionshindrade med sig på turen. Där tror jag sanningen ligger närmast..

Heja Odelberg och alla andra som går vidare när de nekans åka med spårvagnar och andra färdmedel pga funktionshinder! Jag står på eran sida. Till Göteborgs spårvägar/Västtrafik kan jag bara säga en sak: SKÄMS!

Lika för alla eller inte?

Arbetslösa i detta land Sverige, krävs flytta dit det finns arbeten. Detta mynt har ju två sidor: 1) Visst skall man, vid behov, flytta till de orter där arbeten finns. 2) Det blir komplicerat för de familjer där ena parten har ett arbete, där barn går i grundskolan/gymnasiet. Gymansieutbildningen kanske inte kan erbjudas på den nya orten och då förstörs våra ungdomars möjlighet till framtida arbeten..

Nå, detta är ju de båda sidor som vi alla arbetssökande drabbas av. Orsak: Vi skall inte "gå på bidrag" (d.v.s den a-kasseavkastning vi betalar höga premier för att få ta del av, en avgift som nu är höjd samtidigt som ersättningen är sänkt.) Regeringen tror verkligen att vi VILL gå hemma och inte ha arbete. Jag som är timanställd och jobbar så mycket jag kan, jag kommer inte heller undan eftersom jag täcker upp de timmar från det jag arbetar till 100% med den fördyrade sänkta ersättningen. AF (regeringen) är inte nöjd med min insats. Det är ju bättre att jag arbetar de timmar jag erbjuds än inga alls. Eller hur?? Fasta tjänster finns inte att söka så jag måste söka "kortare och längre vikariat" som det så vackert heter.. som om de verkligen tror att jag struntar i det??

Nå, hur som helst. Jag trodde verligen att detta skulle gälla alla bidragstagare, vilket det är vår dyrt betalda a-kassa eller de gratisbidrag man får som asylsökande/flyktingar. Men se där sätter sig integrationsministern på tvären!! Det handlar om de nu i
media beskrivna problemen i Malmö (hur mycket man nu blint skall tro på media som ju ändå vinklar efter behov och färg på tidningen, antar jag) där man har stora invandrargrupper som inte får bostad eller arbete. Ilmar Reepalu kommer med förslaget att "flyktingar ska tvingas bo där de får jobb". Varför skulle man inte kunna ställa samma krav på flytta/bo där det finns jobb också för de arbeslösa flyktingarna? Är det inte sådana här skillnader mellan infödda svenskar och flyktingar som ofta skapar den s.k främlingsfientligheten? Alla har rätt till lika bemötande och krav här i landet, har jag hört.. men regeringarna vill tydligen inte ha det så. Varför?

Jag har en tid funderat över just detta med att vissa områden/städer/orter har större problematik kring bostadsfrågan, arbetslöshet och våld. Det visar sig, enligt media, vara områden med mycket hög invandrartäthet. Borde man inte kunna lösa dessa problem genom att först stoppa inflyttningen av invandrare till dessa områden och hjälpa de som redan är där? Som jag förstår så struntar man i att ta tag i detta och låter problemen växa. Man har ingen koll på vilka familjer som har släktingar och bekanta inneboende hos sig, man har ingen koll på hur många som flyttar till dessa områden där det är problem, oavsett vad problemen grundar sig i.

Vad jag menar är att om mina barn tog in kompisar och det började bli stökigt, men det rumlade in än fler kompisar och det blev än mer stökigt, så skulle ju jag som auktoritet och förälder se till att kompisarna försvann hem till sitt så fick vi reda i detta kaos från grunden. Föräldrarna till de andra "utslängda" kompisarna, får ta hand om sina unga. Sedan skulle barnen kunna ta in ett par kamrater i hemmet och om det funkar bra och på sikt, så kan ju ytterligare några få ansluta sig en annan gång. Man måste ju ha läget under kontroll.

Om kommunerna i dessa drabbade områden fick kräva att flyktingarna flyttades dit där det finns jobb (precis som med oss andra arbetslösa), den mottagande kommunen integerar dem där (inte ta in fler än de kan ha överblick på att hjälpa. Det måste ju finnas kvalité också i integreringen där flyktingarna också drar sitt strå och sin vilja till att få det fungerande) Kommunerna i de tidigare drabbade områdena får ta tag i problemen med bättre översikt över problemen, skapa möjliga lösningar och jobba med det.

Man kan inte bjuda fler på middag än man har mat till. Samma måste ju vara med flyktingarna: Vi kan inte ta in fler än vi kan hjälpa. Jag tror problemet i sig ligger i att vi tar in för många på en gång. Då hinner Sverige inte hjälpa alla på ett bra sätt. Det har blivit mer "ta in så många som möjligt på så kort tid som möjligt och hoppas det går bra". Jag har absolut inte något emot att vi är ett mångkulturellt samhälle. Det har alltid, i alla tider, varit en strid ström av in- och utvandring till/från Sverige. Detta skall fortsätta, men kanske i en mer långsam takt. Sveriges regering tycks ha tappat greppet.

Jag skulle själv inte vilja vara flykting till ett land där det är viktigare med kvantitet framför kvalitet. Det ser väl kanske bra ut inför omvärlden när Sverige redovisar alla mottagna flyktingar.. men visar de också upp baksidan: Att de inte hinner hjälpa alla till en dräglig tillvaro?

De allt sjukare invånarna

Hot.. vi lever under ständigt hot, alla vi som är arbetssökande. Vi betalar dyra försäkringar för att slippa stå utan ersättning där arbetstimmarna inte räcker till. Vi betalar dyra försäkringar och får en 65%-ig inkomst. De jag känner, kan inte leva på det. De blir sjuka.. får ont i magen, huvudet.. blir deprimerade. Oron gnager och man sover dåligt om nätterna. Samtidigt tror överheten regeringen att man verkligen skall orka söka jobb och dessutom ta dessa jobb när vi blivit sjuka av att vara arbetssökande. Vi skall också söka jobb som vi inte har kompetens för, utanför vårt kunnande. Vi skall söka allt som kan tänkas ge jobb; skit samma om vi trivs med den formen av arbete eller är personligt lämpade. "Ni skall göra allt som står i er makt att vara självförsörjande" sa t.f chef till oss som var kallade förra veckan. Det var på vippen att jag frågade om vi också måste prostituera oss sexuellt; all form av utbyte av tjänst mot pengar är ju en form av prostitution fast vissa former kallas legala. En god vän frågade mig, när han läste en blogg på en community om detta möte, om det innefattar att vi skall stjäla också.. typ råna banker, stjäla mat, kläder med mera... Ja, varför inte.. det är väl dit det drar med några om regeringen inte tänker mer humant. Desperata människor gör allt som finns för att överleva.

Det drabbar inte bara oss som söker jobb. Det drabbar hela våran familj! Några är gifta/sambo vars partner har en fast anställning. Vi tvingas söka jobb i hela landet vilket innebär att vi måste flytta. Skall partnern säga upp sig då och bli arbetslös på den ort där den andra har fått jobb? Eller måste de skilja sig? Om man får jobb "inom veckopendlingsavstånd" så innebär det att en av föräldrarna måste vara borta i veckorna från familjen för att jobba och ha råd att betala en extra bostad! Hur vettigt är det? Regeringens medlemmar visar klart och tydligt att de inte förstår den arbetande klassens dilemma.. vi tjänar inte lika bra som politikerna med sina tiotusentals kronor ut i månaden som ger råd och möjlighet att ha dubbla boenden.

Barnen. Vi har barnen i en familj som hotas som vi arbetssökande. Vi kan tvingas bryta upp barnens gymnasieutbildnigar för att flytta. Hur lätt är det att dessa ungdomar kommer in och kan färdigställa sina yrkesutbildningar på den nya orten och vad säger att de nya lärarna, som inte känner eleverna, kan ge rättvisa betyg? Ungdomarna är redan i dag en utsatt grupp och med detta att vi måste flytta, bryta upp ungdomarn från skolan och på så vis förstöra deras ytkesutbildnigar, så blir de än mer utsatta! Hur ser deras framtid ut?? Eller skall vi lösa det på annat sätt: Jag, som enastående arbetssökande som tar de jobb som jag erbjuds (vilket inte räcker för AF) måste flytta, skall jag, för att rädda mina söners utbildningar och framtid, tvingas begära familjehemsplacering för dem i Kalmar för att de skall få tillsyn och stöd, någonstans att bo, för att jag skall kunna arbeta så som arbetsförmedlingen kräver på uppdrag av regering och a-kassa? Men så bra!! Det blir ju en merkostnad för samhället!! Bingo! Eller skall jag satsa på inackordering hos någon som har plats och vilja? Vem skall betala det? Jag kommer inte ha råd att betala trippla boenden.. så det kommer jag ju begära att regeringen/kommunen står för. Mina barn mår redan dåligt av att veta att vi kanske måste flytta och bryta deras yrkesutbildningar. Deras framtid hänger på att de får sin utbilding. Denna framtid vill regeringen förstöra! Själv mår jag också dåligt för mina barns ohälsa pga regeringen.. men också för att jag hamnat i ett dilemma där jag inte får vara ärlig inför arbetsgivaren när jag tvingas söka jobb där jag inte kommer till min rätt (alla i vården har rätt till personal med genuint intresse för arbetet) men också att jag måste på AFs uppmaning, ljuga mig fram för att arbetsförmedlingen måste ha ryggen fri inför sina granskningsnämnder. Det är vi, arbetssökande, som får ta alla smällarna för att myndigheterna skall ha det bra.

Vi blir allt mer sjuka av att leva i det svensksa samhället med de orimliga krav som ställs på oss arbetssökande. Jag tar gärna ett arbete men jag skall känna att det är något jag verkligen vill.. trivs med. Jag måste söka arbeten där jag vet att jag kommer att vara bara tills jag får det jag vill. Jag får inte säga till arbetsgivaren att jag söker jobbet av ointresse på arbetsförmedlingens anvisning, jag får inte säga att jag kommer att söka annat jobb fortsättningsvis och kommer att sluta så snart jag hittar det jag vill ha.. Då, om detta skulle komma fram till handläggarna på AF, riskerar jag att bli av med min ersättning. Då ifrågasätter man nämligen om jag verkligen vill ha ett jobb! Jag uppmanas av AF återigen att ljuga för arbetsgivaren. Hur bra är det?

I Sverige får man inte hota sina medmänniskor. Vi har rätt att slippa leva under hot som skadar vår hälsa. Vi har rätt att slippa leva under några som helst hot. Det är kanske dags att vi arbetssökande söker upp ettriga advokater och anmäler regeringen för olaga hot och begär skadestånd. Detta skall jag grundligt överväga. Finns det någon ettrig advokat som är villig att ta sig an fallet, på vinst och förlust? Vid en lyckad utgång med bra skadeståndsutbetalning får han ett bra arvode.. vid förlust, bjuder jag på middag.

Bankspam och nytt arbetarparti

Knölarna bakom bankspammen måste vara desperata. Jag får flera mail om dagen gällande NORDEA (som jag ju inte ens är kund hos) med uppmaning att konfimera mina inloggnings- och kontouppgifter. Dessa tar jag bort genast och de lägger sig,när de anländer, i spammappen. Endast ett från Fören.. f'låt, Swedbank, har jag fått och även där tar jag bort mailet. Visserligen är jag kund hos denna bank men det innebär inte att jag är lättlurad. Nåja, de som går på uppmaningarna att skriva in sina uppgifter, får ju skylla sig själva.

Knölar finns det i massor.. goda sådana som heter Asterix och är rödskaliga... King Edward som inte är speciellt kungliga men något gulskaliga.. så har vi de blåskaliga knölarna. De kallas moderater och bör inte ätas alls. Dessa har visat sig vara förgiftade speciellt om man är arbetslös, sjukskriven eller på annat sätt svårt sargad av samhället. Då är denna knöl rent dödlig att äta om man tillhör denna nämnda grupp.

Denna blåskaliga (blått står väl tillsammans med grönt och gult i naturen som giftig för fienden??) knöl har försökt få bort arbetarnas heliga dag, 1 maj och liksom NORDEA och SWEDBANKspammarna försöker de lura samhället att de är det nya arbetarpartiet! Dessa blåskaliga knölar har inget med arbete att göra. Jo, deras arbete består i att ta död på den klass i samhället som inte har det bra ekonomiskt och socialt. Dessa blåskaliga håvar in pengar och stödjer endast de som redan har mycket i fickan. Dessa blåskaliga knölar vill endast lura oss alla att gå över till dem så de kan döda oss mer än de redan gör. Som en nära vän sa till mig igår: De skulle kunna ligga i bakhåll som krypskyttar och sikta på alla som ser ut att vara från samhällets källarplan: Arbetslösa, långtidssjukskrivan m.fl och skjuta dessa med sina blå skal så vi dör. De blåskaliga knölarna vill endast ha de rika kvar i samhället.

Hur som helst måste jag hålla med Mona Sahlin från gårdagens tal, som jag visserligen inte var och lyssnade på då jag hade viktigare saker att göra (jag har gått i 1majtåg en gång men inte fan blev mitt liv bättre för det. Politiker bara lovar och lovar och lovar... mycket snack och lite verkstad) men jag läste hennes fantastiska
kommentar gällande att de blåskaliga giftiga knölarna kallar sig det nya arbetarpartiet: "De här som kallar sig det nya arbetarpartiet, de har sin dag. Det är den första april" Det är väl det bästa hon någonsin sagt! Applåd till Sahlinskan!