Chattens blogg

Det är en rubrik vi ofta ser. Sedan många år har även cigarettpaketen dessa rubriker. I detta upplysta samhälle vi lever i fortsätter ändå folk att börja röka/fortsätta röka.

Jag ser i mitt arbete konsekvenserna av rökningen. KOL är en av dem. Nu behöver man verkligen inte vara röka för att drabbas av KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom) men flertalet av dem jag möter är just rökare sedan många år.  Det är fruktansvärt att se hur människor med KOL eller andra tobakrelaterade lungsjukdomar tynar bort i smärta och andnöd. Dock har jag ingen förståelse för deras klagan över smärtor och ångest. Men självklart bemöter jag dem med respekt. Det är inte min sak att döma dem. Jag har barn som börjat röka.. den ene började för några år sedan att ta några bloss lite nu och då och den äldste har börjat nu som nästan 18-åring!! Jag kan inte fatta varför.. eller, jo, jag har en tänkbar förklaring men den är inte hållbar. Dock är han myndig om några veckor så det blir inte lätt neka honom. Jag röker inte men har rökt en gång i tiden. Det var dock före mina barns födelse. Jag blir självklart förtvivlad över mina barns val och då har vi ändå genom åren haft motivationssamtal om tobakens verkan och förödelse.

Jag hade en farbror som dog i sviterna av rökningen för ca ett år sedan. Min faster, hans syster, dog i lungcancer för många  år sedan.. en kusin på samma släktsida dog också i lungcancer för ett år sedan, strax efter sin morbror (min farbror).. alla var storrökare.

Rökare, inte alla men oerhört många, röker utan hänsyn till andra. De står i busskurer i solsken och regn/snöyra och vi som inte vill behöva stå i stanken, får stå ute i regnet/snöyran. Det röks i trapphus, hissar.. precis utanför enteér, på icke avsedd rökplats utanför sjukhuset trots att det står målat med stora bokstäver precis där de står "RÖKNING FÖRBJUDEN" (jag har god lust att lämna ett visitkort till dem där det står telefonnummer till en skola som hjälper de med läs- och skrivsvårigheter)

Jag är inte den som kommer med pekpinnar utan låter rökare vara rökare. Jag har själv varit rökare men jag stod alltid 5-7 m från busskurerna, rökte aldrig i trapphus eller på andra platser som var inskränkta med väggar där det var jobbigt för icke-rökare.  Aldrig att jag rökte vid ett lunchbord om inte alla ätit klart och det fanns fler rökare vid bordet. Sedan är det ju inte hänsyn alls att röka någonstans men man kan ju välja sina platser.

Jag är inte för ett totalt rökförbud för var och en måste ta ansvar för sina egna liv och val.

För att återgå till rubriken så är det inte bara tobaksrelaterade sjukdomar som tar liv från rökarna. Många ha tänt cigaretter när de kört bil och tappat koncentrationen en sekund som lett till frontalkrock och den som blivit påkörd av rökaren har dött men inte den som orsakat krocken. Nu senast var det en kvinna som promt skulle röka på ett hotell med rökförbud på rummet. Hon valde att öppna fönstret för att luta sig ut och ta sitt bloss.. En man är nu änka och barnen är moderslösa. Är det verkligen värt att dö för?